Finlands PEN:s Riksdagsvaltent 2015

Finlands PENs Riksdagsvaltent 2015

Finlands PEN har bett partierna, som ställer upp i riksdagsvalet 2015, att svara på frågor som berör yttrandefriheten, mänskliga rättigheter och kulturpolitiken. Svaren kommer att publiceras här på Finlands PEN:s hemsidor före valdagen, den 19.4.2015.

Vi frågade dessa frågor:

1. FN:s deklaration över mänskliga rättigheter och yttrandefrihet

Den globala deklarationen över mänskliga rättigheter är grunden för de internationella mänskliga rättigheterna. I FN:s deklaration över mänskliga rättigheter har man lånat Internationella PEN:s stadgar.

Känner ni till vad FN:s deklaration innehåller?

Vad uppfattar ni som det största hotet mot yttrandefriheten i Finland just nu?

2. Yttrandefriheten och religionen

Enligt Finlands PEN är paragrafen om hädelse mot gud i vår strafflag föråldrad och strider mot yttrandefriheten. Religiösa samfund borde inte placeras onåbara för kritisk diskussion och konstnärlig yttrandefrihet. Finland har undertecknat FN:s deklaration om mänskliga rättigheter där människorna garanteras tankefrihet, religions- och samvetsfrihet. Religionsfred bör värnas på annat sätt än genom strafflagen och hädelse-ordet borde avskaffas. Mest förkunnas domar i länder i Främre Orienten och i

Afrika där olikatänkare som utnyttjar yttrandefriheten till och med får dödsstraff. Finlands PEN är också speciellt oroad över det tillstramade läget i grannlandet Ryssland, där man genom att hänvisa till hädelse av gud begränsar grundläggande mänskliga rättigheter och medborgarnas yttrandefrihet.

Finlands PEN:s deklaration över Religionsförakt och yttrandefrihet från året 2011.

Är ert parti redo att diskutera paragrafens upphävande i Finland?

Ifall ni understöder paragrafens omformulering, hur skulle den formuleras?

Ifall ni vill bevara paragrafen så hur motiverar ni det?

3. Den kulturella mångfalden

Finlands PEN är officiellt en tvåspråkig förening. Vi har underskrivit Gironamanifestet över språkliga rättigheter, där det bl.a. konstateras att ”varje språksamfund har rätt att använda sitt eget språk som officiellt språk på det egna området” och ” att skolundervisningen för sin del bör upprätthålla värnandet av det talade språket inom områdets språksamfund”. Ett av PEN:s viktigaste uppgifter är befrämjandet av de s.k. små språken och kulturerna. Framför allt PEN:s Språk- och översättningskommitté (Translation and Linguistic Rights Committé) koncentrerar sig på detta.

Det svenska språket i Finland

Enligt grundlagen har Finland två officiella språk, finska och svenska. Riksdagen röstade i mars omkull ett medborgarinitiativ om att göra undervisningen av det svenska språket frivilligt. Finlands PEN betonar att undervisningen av det svenska språket är ett privilegium och att lära sig språket ökar det kulturella kapitalet. Svenska språket har en enorm betydelse för vår kulturhistoria och det mångfaldigar alltjämt vår kultur. I ett tvåspråkigt land har människor rätt att bli betjänade på sitt modersmål och myndigheternas språkkunskap bör upprätthållas.

Hur viktigt är bevarandet av tvåspråkigheten för ert parti och på vilket sätt vill ni befrämja tvåspråkigheten i fortsättningen?

Vad är er ståndpunkt i fråga om experimentet där man undersöker territoriella alternativ för studierna i svenska språket?

Same

Samerna är inom EU det enda och nordligaste ursprungsfolk som erkänts i Finlands grundlag. I Finland talas tre samiska språk av vilka två hotas av att förtvina. Finland har från internationellt håll fått upprepade uppmaningar att förbättra samernas rättigheter. Regeringen beslöt i mars att lämna oratificerat det länge planerade ILO 169-fördraget, vilket skulle garantera ursprungsfolken samma rättigheter som landets majoritetsbefolkning har. Enligt ett utlåtande från sametinget är ratificeringen av avtalet nödvändigt på det att samerna kunde bibehålla sin unika kultur även i framtiden. Sommaren 2014 uppstod ett principbeslut om det samiska språkets återupplivningsprogram men verkställandet av programmet blir också något som den kommande regeringen skall åtgärda. Det nordiska samefördraget har beräknats bli färdigt först 2016. För bevarandet av kulturen och språket är det viktigt att även litteratur publiceras vid sidan om språkundervisningen. Beträffande den samiska litteraturen så är ett av de största problemen i Finland bristen på förlag samt det svaga stöd- och spridningssystemet. Verken publiceras nästan utan undantag i Norge.

Vilket är ert partis ställning till ILO 169-avtalet?

Vad gör och kommer ert parti att göra för att befrämja existensmöjligheterna för samernas rättigheter, kultur och språk?

4. Fristäder och fri rörlighet

Enligt FN:s deklaration för mänskliga rättigheter har envar rätt att röra sig fritt, söka fristad och medborgarskap. Ett av PEN:s verksamhetsområden är den internationella kommittén för fängslade författare (Writers in Prison committé) som rapporterar om mord och förföljelser av skribenter runtom i världen. På grund av jobbet mördas och fängslas årligen hundratals författare och journalister. Att informera om dem och att vädja till myndigheterna är ett av PEN:s viktigaste uppgifter. Även befrämjandet av fristadsärenden med hjälp av myndigheter och andra samarbetspartners är en del av PEN:s verksamhet. Finlands PEN påminner om att även personer utan tillstånd som uppehåller sig i landet berörs av samma grundrättigheter som Finland förbundit sig att högakta i de internationella avtalen.

Fristadsnätverket

Finland uppfattas ofta som ett modell-land beträffande mänskliga rättigheter men Finlands PEN oroar sig över att Finland inte har något system som skulle göra det möjligt att skapa ett fristadsnätverk för hotade författare och journalister som inte kan arbeta och utöva sin yttrandefrihet i sitt hemland. En ideallösning av situationen för Finlands PEN vore skapandet av ett nationellt fristadsnätverk med hjälp av ett stipendiesystem.

Vilka slags möjligheter ser ni för utvecklandet av ett fristadsnätverk?

De papperslösas hälsovård

På grund av valledigheterna torde regeringens enhälliga framställning av de papperslösas hälsovård, som alltså inte behandlades, förfalla. Organisationen av de papperslösas hälsovård är ett av Finlands mest brännande människorättsfrågor just nu. Förslaget hade garanterat papperslösa barn och gravida kvinnor utanför EU samma hälsovårdsservice som åt finländarna och för övriga papperslösa rätt till en snabb, avgiftsbelagd hälsovård. Även Finlands Läkarförbund stöder tryggande av de papperslösas hälsovårdsservice och har konstaterat att den nuvarande lagen är i konflikt med Läkarens etik.

Vilken ställning tar ert parti till organiserande av papperslösa personers hälsovård?

Borde framställningen kompletteras eller förändras – ifall så på vilket sätt?

5. Nätförföljelse och nätspionage

Nätförföljelse och nätspionage är ett allvarligt, världsomfattande hot mot yttrandefriheten. Finlands PEN har tagit ställning i fråga om nätförföljelse bland annat genom att kräva att USA skulle påbörja en undersökning gällande NSA:s spionageverksamhet samt upphäva åtalen mot Edward Snowden (Brev till president Obama augusti 2013). Spionage kan leda till censur och hota pressfriheten som binder samman hela det demokratiska samhällssystemet.

I Finland överlät en arbetsgrupp, som förberedde Finlands Försvarsministeriums nätövervakningslag och fick tilläggstid, sitt betänkande till försvarsministern i januari 2015. Framställningen, där man föreslår nätövervakningsrättigheter åt polisen och Försvarsmakterna, kommer till regeringen för behandling under nästa period. Enligt Finlands PEN borde inte yttrandefrihet och säkerhet ställas emot varandra utan medborgarnas säkerhet borde skyddas genom att respektera yttrandefriheten och andra grundläggande mänskliga rättigheter och genom att följa lagen.

Vi uppmuntrar personer som har skrivandet som arbete att undvika självcensur trots rädsla för nätförföljelse eftersom censur och rädsla är yttrandefrihetens värsta fiender.

Vilken ställning tar ert parti till nätövervakningslagen?

Vilka slags medel ser ni som möjliga för att bevara medborgarnas trygghet och yttrandefrihet utan att individens rättigheter kränks?

På vilket sätt borde fallet Edward Snowden lösas?

6. Mervärdesskatt

I Finland är mervärdeskatten på böcker och tidningar mycket hög: på tryckta böcker och tidningar 10 %, på elektroniska böcker och ljudböcker rentav 24%. Eftersom man varit tvungen att höja på bokprisen har även bokhandlarna och förlagsbranschen blivit lidande. Ifall mervärdeskatten ytterligare höjs kommer försäljningen av böcker ytterligare att minska och även statskassan får mindre pengar. Och det värsta är att publicering och läsning av pluralistisk litteratur blir lidande då urvalet minskar. Finlands PEN stöder en minskning av mervärdeskatten.

Vilken ställning tar ert parti till mervärdebeskattningen av böcker, tidningar och elektroniska böcker samt ljudböcker?