PEN Internationals 83. Kongress hölls i Unesco-kulturhuvudstaden Lviv i Ukraina 17–23.9.2017.
Världskända författare som Stanislav Lem, Zbigniew Herbert och Martin Buber hade levt och arbetat i staden, vilket få visste om. Finlands PEN var väl representerat genom förra ordföranden Jarkko Tontti (nu International Treasurer och medlem i styrelsen), Elisabeth Nordgren (Internationella Kvinnokommitténs ordförande), Marianne Bargum (viceordförande i Finlands PEN) och Mojibur Doftori (ordförande för den kommitté i Finland som ägnar sig åt hotade och fängslade författare).
Kongressens första dag var ägnad åt kommittésessioner. Ukrainska PEN och PEN Internationals kunniga medarbetare hade utarbetat en diger rapport ”Freedom of Expression in Post-Maidan Ukraine: External aggression and Internal challenges.” Den hade sänts till delegaterna i förväg och gav en utmärkt bild av den ytterst komplexa situation som råder i Ukraina. Ett kvinnomanifest (The Women’s manifesto) hade skapats under ledning av PEN Internationals ordförande Jennifer Clement, och en ändring av PENs grundstadgar (Charter, se den engelska rapporten) hade fått en ny utformning efter en första behandling på den förra kongressen i Ourense i Galicien.
Det mest minnesvärda inslaget i Kommittén för översättning och språkliga rättigheter (TLRC) var en panel, ledd av Ukrainska PEN-ordföranden Mikola Riabchuc och den internationellt kända författaren Andrei Kurkov. Den språkliga situationen i Ukraina genomgår stora omvälvningar: man frågar sig hur stärka ukrainskans ställning utan att kringskära ryskan och de många minoritetsspråken (polska, ungerska, krimtatar etc.). Också den under Sovjetväldet förbjudna hebreiskan kämpar fortfarande, med framgång: ca 40 skolor har grundats där hebreiska undervisas idag.
I Fredskommittén diskuterades bl.a. en resolution om dödsstraff och Turkiets yttrandefrihetskränkningar och fängslanden.
Kvinnokommittén diskuterade bl.a. ett resolutionsförslag om dödsstraff samt rapporterade om ett framgångsrikt möte i Bled i våras, där också Veera Tyhtilä från Finlands PEN deltog. Kvinnomanifesten var högst på agendan. Den godkändes enhälligt av hela kongressen.
Kommittén Writers in prison ( vars svenska namn ännu är öppet) gick igenom flera bekymmersamma länder gällande yttrandefrihet (bl.a. Eritrea och Venezuela). Finlands PEN hade förberett ett resolutionsförslag om hädelse, som liksom en resolution om den försämrade yttrandefrihetssituationen i Ryssland gick igenom en första granskning.
Under de påföljande dagarna arbetade kongressen intensivt med resolutionerna, av vilka största delen godkändes utan svårigheter. De kommer att publiceras på PEN Internationals hemsidor inom kort. Ungern protesterade mot resolutionen gällande Ungern. Resolutionen om Hate speech ansågs av de nordiska delegaterna vara alltför abstrakt, och man beslöt grunda en ad hoc-kommitté som skulle skriva en text som PEN-centra runtom i världen kan använda som ett verktyg i den svåra balansgången mellan att kämpa mot hatretorik utan att göra avkall på yttrandefriheten.
PEN International rapporterade om flera delegationsbesök i länder där yttrandefriheten är mest hotad, bland annat till Turkiet. Kring detta tema samlades de nordiska och estniska delegaterna till ett möte för att skapa en gemensam strategi.
Personval: Jarkko Tontti återvaldes till posten som International Tresasurer. Simona Skrabec (katalanska PEN) fick förnyat förtroende i TLRC, till styrelsen valdes Iman Hamaydan (PEN Libanon) och Margie Orford (Sydafrika). Efter en livlig diskussion godkändes förslaget om att höja PEN-centrens medlemsavgift till PEN International med 15 %, eftersom det ansågs nödvändigt för upprätthållandet av organisationens ambitiösa verksamhet.
Fyra nya PEN-centra valdes till medlemmar i PEN International: South India PEN, PEN S:t Petersburg, PEN Gambia och PEN Kuba. Ryska PEN deltog inte i kongressen, utan hade sänt ett brev där man yttrade ett starkt motstånd mot att PEN S:t Petersburg godkänts som medlem.
Fristäder för förföljda författare var ett viktigt tema på kongressen, där ICORNs representanter berättade om sin verksamhet. De nordiska PEN-centren är bäst utrustade, medan Finland tills vidare inte har en enda fristad för hotade författare.
Programmet utanför det officiella protokollet var högintressant och berörande: paneler som ”Superpowers under spotlight” med bl.a. Paul Auster som medverkande, ”China’s shame and Putin’s powerplay”, ”The Decline of Freedom of Expression in Russia” med Elena Tshizhova som medverkande, ”Reclaiming Truth in Times of Propaganda” ledd av Jennifer Clement var några av de mest intressanta debatterna. Senare uppträdde också bl.a. Svetlana Aleksievitj i en panel.
Man beslöt att nästa kongress hålls i Puna, Indien och PEN International 100-årsjubileum firas i Oxford. Kongressen slutade med dans i en ölfabrik till magnifik heavy metal-musik som blandats med urgamla folkmelodier och instrument.
Till sist några minnesvärda ord av Liu Xiabo, som inte fått ta emot Nobels fredspris. En delegat från kinesiska PEN i exil hade talat med honom på Skype. Strax före sin död i somras lär han ha yttrat: ”Jag har inga fiender. Jag känner inget hat.”
Rapport skriven av Marianne Bargum baserad på Mojibur Doftoris anteckningar.
På Internationella frededagen träffades mer än 60 PEN-centrer för att kalla efter fred, en fredsdeklaration på engelska: uttalandet om sammankomsten.
Philippe Sands keynote tal på engelska.
