Finland, som andra EU-länder, måste anpassa sin lagstiftning till EU:s nya upphovsrättsdirektiv (DSM-direktivet).
Upphovsrättsdirektivet, som antogs år 2019 efter svåra förhandlingar, var – och är fortfarande – mycket omtvistat.
I konflikternas centrum är regler om en ny rättighet för pressutgivare och regler om skydd av upphovsrätt på internet.
Den nya rättigheten, den så kallade närstående rättigheten för pressutgivare, strävar till att stödja mediebranschen i förhållande till jätteföretagen som dominerar internet. Upphovsrättsdirektivet ger pressutgivare vissa rättigheter till ersättning om till exempel Google News använder pressutgivarens innehåll, därför att nyhetsaggregatorn drar nytta av innehållet som pressutgivaren producerat.
De nya reglerna om skydd av upphovsrätt på internet skärper onlineplattformars – till exempel YouTubes – ansvar för innehåll som användare laddar upp och som kränker upphovsrätt.
EU-länderna hade mycket olika åsikter om upphovsrättsdirektivet. Finland var ett av de länder som röstade mot direktivet i EU:s råd. EU-parlamentet antog upphovsrättsdirektivet med rösterna 348-274.
Många organisationer motsatte sig pressutgivarens nya närstående rättighet och direktivets regler om skydd av upphovsrätt på internet som stridande mot fritt informationsutbyte och yttrandefrihet. Förhandlingarna om direktivet fick mycket uppmärksamhet i medier. Motståndarna talade till exempel om en ”länkskatt” och ett möjligt ”memförbud”. Det antagna upphovsrättsdirektivet tillåter memes. Läs en tidningsartikel på finska om upphovsrättsdirektivet här.
Reglerna i direktivet om pressutgivares nya närstående rättighet (artikel 15) – som kallades ”länkskatt” av motståndare – och reglerna om skydd av upphovsrätt på internet (artikel 17) är mycket oklara när det gäller hur de skall tolkas. Detta är en utmaning för EU-länderna som skall anpassa sin nationella lagstiftning till upphovsrättsdirektivet.
Många experter förväntar sig att tolkningarna av upphovsrättsdirektivet kommer att måsta göras klarare genom rättsfall, såväl i EU-domstolen som i medlemsländer.
Ländernas olika åsikter försvårar den nuvarande situationen. Till exempel Polen har krävt att EU-domstolen ogiltigförklarar delar av artikel 17 (om skydd av upphovsrätt på internet) som stridande mot grundläggande rättigheter. Polen hävdar att onlineplattformar i praktiken kommer att måsta granska all användares innehåll för att undvika ansvar för kränkning av upphovsrättigheter.
Upphovsrättsdirektivet siktar också på att stärka upphovspersoners rättigheter. Direktivet innehåller regler om ”lämplig och proportionell ersättning” som upphovspersoner – till exempel konstnärer eller journalister – kan få nytta av (artikel 18).
I reglerna om pressutgivares närstående rättighet ingår en rättighet för journalister och andra upphovspersoner att få en ”lämplig andel” av intäkterna som pressutgivaren får på basen av den nya rättigheten.
Det är ändå inte klart att pressutgivarens närstående rättighet kommer att leda till betydelsefulla inkomster. Vi behandlade detta och andra av upphovsrättsdirektivets verkningar inom mediebranschen med min kollega Daniel Lindblom i rapporten Media-alan ja verkkoalustojen muuttuva suhde. Rapporten behandlar också effekterna av EU:s kommande digilagstiftning (lagförslagen om digitala tjänster och digitala marknader). Läs rapporten Media-alan ja verkkoalustojen muuttuva suhde på finska här.
Undervisnings- och kulturministeriet ber om utlåtanden om lagförändringarna som är relaterade till upphovsrättsdirektivet i oktober 2021. Läs ministeriets begäran om utlåtanden om lagförändringarna som är relaterade till upphovsrättsdirektivet här.
Joy Hyvärinen är medlem av arbetsgruppen Yttrandefriheten i den digitala tidsåldern och medlem av Finlands PENs styrelse
