Frågor som berör yttrandefrihet kan vara kontroversiella och utmanande.
Konstnärlig yttrandefrihet kan vara särskilt kontroversiellt. Konsten prövar ofta samhällets gränser och konst kan väcka starka känslor.
Den konstnärliga yttrandefriheten är ändå en del av yttrandefriheten, som är en grundlagsskyddad rättighet. Internationella avtal som skyddar yttrandefriheten skyddar också den konstnärliga yttrandefriheten.
Europeiska människorättsdomstolen har understrukit konstens viktiga roll för demokratin.
Många aktörer och många faktorer kan ha en negativ inverkan på den konstnärliga yttrandefriheten. Till exempel stater som inte tillåter opposition eller som bara accepterar konstnärlig aktivitet som makthavarna godkänner, lagstiftning som förbjuder vissa typer av uttryck, de stora kommersiella företagens makt och självcensur.
Kommersiella förväntningar kan ha starka negative effekter. Förväntningarna att konst skall sälja bra är ofta det viktigaste. Företagsimperier kan dominera processen från de tidiga skedena av det konstnärliga arbetet till distributionen, vilket ger dem en stor makt.
Konstnärer och andra inom konstfältet arbetar under mycket varierande omständigheter i olika länder.
I många länder begränsar myndigheterna den konstnärliga yttrandefriheten och kränker konstnärers mänskliga rättigheter, till exempel i Ryssland, Afghanistan, Turkiet, Iran och Egypten.
Även icke-statliga aktörer, till exempel de multinationella jätteföretagen på internet, företag som sponsorerar konst och terroristorganisationer kan ofta ha en stor inverkan på den konstnärliga yttrandefriheten.
Situationen är ofta särskilt svår för kvinnliga konstnärer och andra konstnärer som hör till utsatta grupper, till exempel sexuella minoriteter och könsminoriteter.
Läs guiden Taiteen sananvapaus på finska.
I USA har yttrandefriheten ett starkt skydd. Det första tillägget (First Amendment) till konstitutionen, som förbjuder myndigheterna att begränsa yttrandefriheten, skyddar också konstnärliga uttryck.
Även om konstitutionen ger yttrandefriheten ett starkt skydd så har yttrandefriheten också stora utmaningar i USA. Konstnärliga uttryck är ofta måltavlan.
I USA växer oron över en snabbt accelererande censurkampanj mot böcker.
Försök att förbjuda böcker eller att begränsa deras tillgänglighet är inte ett nytt fenomen i USA.
Till exempel den prisbelönta barnboken ”And Tango makes three” (i svensk översättning ”Välkommen Tango”) har varit utsatt för upprepade censurförsök.
Boken, som kom ut 2005, är en berättelse om två hanpingviner, Roy och Silo, som ruvar ett ägg och uppfostrar den lilla honpingvinen Tango. Boken är baserad på verkliga händelser i ett zoo i New York.
Boken skrevs av Peter Parnell och Justin Richardson, illustrationer Henry Cole.
Fast försök att förbjuda böcker eller begränsa deras tillgänglighet inte är ett nytt fenomen så har yttrandefrihetsorganisationer uttryckt oro över den accelererande kampanjen mot böcker.
PEN America har undersökt det snabbt växande problemet i skolor.
I rapporten ”Banned in the USA: The Growing Movement to Censor Books in Schools” som publicerades i september 2022 varnade PEN America om en organiserad rörelse mot böcker, en accelererande kampanj och det snabbt växande antalet fall.
Läs rapporten Banned in the USA: The Growing Movement to Censor Books in Schools på engelska.
Enligt PEN America har aktörerna som driver kampanjer mot böcker varierande syften, men de har funnit ett gemensamt mål i böckerna.
PEN America har dokumenterat åtminstone 50 grupper som driver kampanjer mot böcker. Åtta av dessa grupper har också lokala eller regionala grupper, sammanlagt åtminstone 300.
Grupperna delar till exempel listor på böcker som borde förbjudas eller skickar ett stort antal deltagare till skolornas möten.
Enligt PEN Americas rapport förbjöds böcker eller deras tillgänglighet begränsades till exempel för att boken behandlade rasism, sex, eller teman som hade att göra med sexuella minoriteter eller könsminoriteter.
Förbud av böcker eller begränsningar av deras tillgänglighet har berört kända författare som till exempel Khaled Hosseini, Margaret Atwood och vinnaren av Nobelpriset Toni Morrison.
Joy Hyvärinen
Joy Hyvärinen är medlem av Finlands PENs styrelse.
