Bakgrund
Mötet som Finlands PEN organiserade samlade experter på nationell säkerhet och yttrandefrihet, författare och journalister för att diskutera förhållandet mellan yttrandefrihet och nationell säkerhet.
Syftet var inte att uppnå konsensus, utan att diskutera faktorer som behöver tas i beaktande för att säkra yttrandefriheten i Finlands säkerhetssituation, som är i snabb förändring, och att uppmuntra till fortsatta diskussioner. Till exempel lagstiftning som handlar om nationell säkerhet kan ha negativa konsekvenser för yttrandefriheten. Hybridhot, till exempel fientliga informationsaktiviteter riktade mot demokratiska processer, väcker många utmanande frågor.
Under diskussionen tillämpades Chatham House-regeln. Läs mera om regeln på engelska här.
I mötet ingick presentationer av experter på pressfrihet, konstnärlig yttrandefrihet och hybridhot.
Denna rapport är en kort sammanfattning av diskussionen, där många olika teman och synvinklar ingick.
Diskussion
I diskussionen ingick teman som journalistik under krig, situationen i Ryssland och Ukraina, pressfrihetens tillstånd i Finland, Koranbränningar, EU-lagstiftning och hybridhot.
Det noterades att medier kan användas för att sprida felaktig information och att mediers sätt att rapportera och presentera sammanhang kan stärka samhälleliga motsättningar. Fientliga informationskampanjer utnyttjar yttrandefriheten, en grundläggande demokratisk rättighet, för att undergräva demokratin. Motåtgärder kan ha följder för yttrandefriheten och medborgarnas rätt att få information.
I många länder används nationell säkerhet som svepskäl för att tysta journalister, till exempel på basen av lagar mot terrorism. Terrorism, som kräver en publik, är också en utmaning för medier, som måste försöka rapportera utan att främja terroristernas syften.
En talare diskuterade journalisters situation globalt och noterade att fast Finland vanligtvis är ett av de ledande landen när det gäller pressfrihet, så har Finland fallit nedåt på listan. Talaren tog upp svårigheter som journalister som lämnat Ryssland haft gällande asylansökningar.
Talaren konstaterade också att frasen ”sanningen är krigets första offer” har visat sig stämma.
Det påpekades att rapportering under krig tenderar att följa en överförenklad ”ond person-hjälte-offer”-modell, utan djupare analys. En deltagare tog upp svårigheter när det gäller att hitta källor – till exempel universitetsforskare – i situationer där oppositionen och avvikande åsikter tystats fullständigt.
Flera deltagare underströk att det är viktigt att förmedla till beslutsfattare att fast pressfrihetens tillstånd i Finland är bättre än i många länder, så är trenden nu oroväckande.
I diskussion om medieläskunnighet, som är en väsentlig del av förmågan att motstå fientliga informationsaktiviteter, pekade en deltagare på den höga nivån av tillit i det finska samhället som en avgörande faktor.
En talare tog upp Koranbränningarna i nordiska länder och Finlands lagstiftning gällande hädelse. Läs Finlands PENs brev i Helsingin Sanomat på finska här.
Frågor om definitioner (och vem som definierar), hur frågor ramas in och kontekstualisering kom upp i samband med flera teman. En deltagare föreslog att en framtida diskussion skulle kunna behandla konteksten för debatter om yttrandefrihet och nationell säkerhet.
Flera deltagare tog upp farhågor kring EU-lagstiftning som berör yttrandefrihet på nätet. Till exempel EU:s förordning om terrorisminnehåll på nätet, som ger webbplattformar en timme att ta bort terrorisminnehåll efter att ha mottagit en avlägsnandeorder, skapade allvarliga risker att annat innehåll tas bort, såväl som risker att myndigheter missbrukar förordningen.
Deltagarna diskuterade förslaget för en europeisk mediefrihetsakt, som är under förhandling nu. Ett förslag till en artikel, som skulle förplikta webbplattformar att behandla innehåll producerat av medier annorlunda än annat innehåll, till exempel att vänta innan innehåll tas bort, är kontroversiellt. Man oroar sig att en undantagsregel för medier skulle kunna utnyttjas för att sprida desinformation. Journalister kräver också att Europaparlamentet skall inkludera ett absolut förbud mot att använda spionprogram mot journalister.
Flera farhågor kom upp om EU:s förslag för en förordning angående sexuella övergrepp mot barn. Förordningens ändamål är extremt viktigt, men i den nuvarande utformningen skulle förordningen troligen leda till slut på kryptering av meddelanden och till allmän övervakning på stor skala, med konsekvenser för bland annat journalisters konfidentiella meddelanden.
En talare konstaterade att hybridhot är mångdimensionella och att de till exempel har kulturella och rättsliga dimensioner. Hybridhot är ett västerländskt begrepp och de är inte ett nytt fenomen. Deltagarna kommenterade bland annat på ”europeiska värden”, som EU försvarar som en del av sina åtgärder mot hybridhot.
Talaren konstaterade att det kan vara svårt att få ett grepp om hybridhot. Det kan vara svårt att bekräfta att ett hybridhot, där det ingår en fientlig aktör som försöker uppnå ett visst ändamål, är på gång. Såväl statliga som icke-statliga aktörer kan vara inblandade i hybridhot – till exempel, kommersiella företag kan delta. Sammanhanget kan vara mellanstatligt, till exempel en aktör med fientliga avsikter, som försöker påverka EU-lagstiftning som är under utveckling. Talaren nämnde det inom EU använda begreppet FIMI (threat of foreign information manipulations and interference).
Talaren tog upp två trender och farhågor relaterade till dem. Den första gäller den ökande användningen av artificiell intelligens, där flera farhågor kommer upp, till exempel för faktabaserad journalistik. Verktyg baserade på artificiell intelligens kan till exempel användas för att producera en stor mängd data, där det ingår en viss bias, som medierapportering eller till och med forskning sedan baserar sig på. Den andra trenden gäller ökande mikroinriktande på individer på nätet. Webbplattformar och företag samlar stora mängder data, som möjliggör skapande av mycket detaljerade profiler av individer. Detta möjliggör mycket precis inriktning av reklam, till exempel valreklam.
Finlands PEN tackar talarna och deltagarna.
