Olli Heikkonen: Hotade uraliska språk

Inget litet språk eller liten litteratur är i trygghet från de stora språken. Enligt Unesco hotas största delen av de nu existerande språken att försvinna före slutet av århundradet.

Språk kan kategoriseras enligt hur hotade de är. Unesco klassar de utrotningshotade språken enligt följande: hotade, klart utrotningshotade, allvarligt utrotningshotade, kritiskt utrotningshotade, samt utdöda.

Av de uraliska språken är det endast ungerska, finska och estniska som är livskraftiga, de övriga är utrotningshotade. De är till exempel nordsamiska, mordvinska, östmariska, udmurtiska, komi och karelska.

Allvarligt utrotningshotade är till exempel enaresamiska, skoltsamiska, västmariska och vepsiska. Kritiskt utrotningshotade är till exempel umesamiska, pitesamiska, votiska och liviska. Akkalasamiska är redan klassat som utdött.

När Lettland blev självständigt i början av 1900-talet inleddes åtgärder för att rädda det östersjöfinska liviska språket. Då hade de barn som talade liviska som modersmål redan assimilerats med dem som talade majoritetsspråket, och barnbarnen lärde sig inte längre liviska som hemspråk.

Nu när de sista som talat liviska som modersmål har dött, håller en liten grupp av deras ättlingar språket vid liv. Litteratur, som i mitt tycke håller hög standard, ges fortfarande ut.

Man kan också läsa ny livisk litteratur på finska. För två år sedan var jag redaktör för en antologi med modern livisk poesi med titeln Kerran olin taivaan suolajärvi (Aviador).

De som talar liviska i dag har visat att det är möjligt att hålla liv i ett språk trots att det inte längre finns personer som talar språket som modersmål. Alla språk är inte lika lyckligt lottade. Tyvärr finns det alltför många exempel på utdöda, fullständigt bortglömda språk.

Också här i Finland har vi ett ursprungsfolk vars språk är hotat. Enaresamiska talas enbart i Finland, liksom i praktiken även skoltsamiska. Nordsamiska talas också i Norge och Sverige.

Sammanlagt talas språken av 600-700 personer. De skulle alla rymmas på Tavastiaklubben i Helsingfors.

Vad kan vi som inte är samer göra för att rädda de här språken? Genom att ge dem synlighet kan vi hjälpa samerna att upprätthålla och utveckla sitt eget språk och sin egen kultur.

Olli Heikkonen

Skribenten är författare och styrelsemedlem i Finlands PEN.

PEN Tiedotus