Scen 1
På gränsen mellan två länder. Marken kring gränsen är välplöjd, så att man genast kan se om någon har passerat. Tystnaden bryts av ylande hundar och patrullerande fordon. I närheten syns ett vakttorn. Mitt på dagen, stiger en man fram ur en skogsdunge. Hans lilla ryggsäck är ihoptejpad med isoleringstejp. Han springer, så fort han bara kan…
Scen 2
Kväll. En typisk gård i en storstadsförort. Två maskerade banditer griper tag i en konstnär på barnens lekplats. Bredvid dem står en flicka. Konstnären har stunden innan lärt henne teckna. Flickan, hennes mamma och grannarna ser hur banditerna slänger ner konstnären på marken, slår honom medvetslös och släpar iväg honom.
Scen 3
Föreställ dig att du övar på att spela trummor med dina kompisar i ett garage. Plötsligt rusar ett dussin kravallpoliser in. De arresterar alla, som om ni vore gangstrar – skriker att ni måste lägga er med ansiktena mot golvet, vrider era armar bakom era ryggar. På polisstationen spelar de in en video var de frågar vilket brott du har begått. Du svarar att du tränade på att hålla takten. Domstolen dömer dig till sex år i fängelse.
Det här är inte scener ur en ny aktionsfilm, ett militärdrama eller en beskrivning av en dystopi. Det här är verklighet i Belarus.
Den första scenen handlar om film- och teaterskådespelaren Ilya Yasinsky som flydde till Litauen. Han fängslades under en av de fredliga demonstrationerna efter presidentvalet i Belarus 2020. Kravallpoliserna hade misshandlat honom så illa att han hade fått en fraktur i ryggraden. Medan han låg på sjukhuset rullades en rullstol upp på scenen, på alla de platser i pjäsen var han skulle spela. Senare fick Ilya veta att han stod anklagad för ett brott. Så fort han kunde gå igen, bestämde han sig för att fly. Nu är han bosatt i Litauen.
Den andra scenen handlar om Raman Bandarenka, som dog på sjukhuset efter att ha blivit misshandlad på sin egen gård. Han hade hängt upp vit-röd-vita band på sitt staket. Okända personer kom till gården för att ta ner dem. Det kom snabbt fram att dessa okända personer var idrottsmän, med nära kontakt till diktatorn – troligen en känd thaiboxare, som tränat kravallpoliser och ordförande för det nationella ishockeyförbundet.
Den tredje scenen handlar om Alyaksej Sanchuk som spelade trummor för att höja stämningen under de fredliga demonstrationstågen. Polisen kände igen honom och han fördes iväg, mitt under en repetition. Han väntade sex månader på en rättegång i fängelset och blev därefter dömd till sex år i fängelse, för att ha deltagit i ”massiva kravaller”.
Efter den nionde augusti, då den belarusiska regimen igen hade förfalskat ett val, har man bevittnat 35 000 scener som dessa. Så många människor har fängslats på under ett år. För att förstå storleksordningen skulle det betyda ungefär 20 000 finländare, lika många som dog i vinterkriget 1939 – 1940.
Och varje scen är en unik berättelse. För någon som Raman, har den ett tragiskt slut. Ingen vet exakt hur många som har dött, men åtminstone tio människor har dödats i demonstrationerna. Många andra har utan någon som helst vettig orsak fått osannolika fängelsedomar, som Alyaksej. För tillfället beräknas 517 personer vara politiska fångar. Siffran över politiskt motiverade rättegångar är mycket högre. Många har också lyckats fly, så som Ilya, trots att det idag är mycket svårt. Belarusier får lämna landet en gång i halvåret landvägen och endast om de har ett utländskt arbetskontrakt. Efter skandalen, där ett flygplan som Raman Pratasevich åkte i, tvingades landa i Minsk för att Pratasevich och hans flickvän skulle kunna gripas, flyger inga flygplan längre från Belarus till Europa.
Under rådande omständigheter är därför allt stöd och all solidaritet, guld värd. Vi, det belarusiska kulturrådet, har tagit ansvar för personer inom de kreativa branscherna, som har blivit offer för regimens förtryck. Vi stöder dem direkt eller deras kreativa projekt. Vi betalar böter, erbjuder juristhjälp och stöd för deras mentala hälsa. Vi hjälper dem också att lämna sina gamla jobb eller att hitta nya jobb.
Utan kultur finns ingen nation. I fjol kändes Belarus verkligen som en nation, då många upptäckte belarusisk musik, lyrik och konst. Och på grund av det har vi blivit starkare.
Vi vill uppmärksamma Belarus situation genom kultur. Därför uppmanar det belarusiska kulturrådet och landets demokratirörelse att Belarus internationella kulturvecka ska firas 5.7 – 11.7 2021.
Belarus internationella kulturdag firas den 7 november, på tre kända belarusiers födelsedag – poeten Janka Kupala, konstnären Marc Chagall och författaren Jan Chachot.
Alla, oberoende nationalitet är välkomna att delta i den belarusiska kulturveckan, t.ex genom att stöda belarusiska konstnärer eller deras projekt. https://byculture.org/en/donate.
Genom understöd har vi redan lyckats hjälpa över 500 kulturarbetare i 280 olika fall.
Ni kan också läsa upp Janka Kupalas ikoniska dikt Och vem går där? Den 116 år gamla dikten beskriver belarusiernas önskan om frihet. Uppläsningarna kan videofilmas och publiceras på sociala medier under hashtaggen #by_culture.
Här nedan dikten i en översättning av den svenska ambassadören Stefan Eriksson.
Och vem går där?
Och vem är det som går där, vem går där
i denna väldiga folksamling?
– Belarusier.
Och vad är det de bär på sina smala axlar,
i sina blodiga händer, på sina fötter i näverskor?
– Sin förbittring.
Och vart bär de all denna förbittring,
för vem vill de visa upp den?
– För hela världen.
Och vad är det som lärt dem, dessa miljoner,
att bära fram sin förbittring, vad har väckt dem ur deras sömn?
– Bedrövelse och förtvivlan.
Och vad är det då de önskar sig,
de i tider föraktade, dessa blinda och döva?
– Att bli kallade för människor.
Janka Kupala (1905–07)
Du kan också flagga med den vit-röd-vita flaggan och ta en bild som du lägger upp på sociala medier under hashtaggen #by_culture
Låt oss hoppas att denna belarusiska ”film” får ett lyckligt slut och att slutet kommer snart på grund av alla modiga belarusier och alla runtomkring världen som stöder oss.
Länge leve Belarus!
Siarhej Budkin, verkställande direktör för den belarusiska kulturrådet.
